Skriftserie

Östergötlands Arkivförbunds skriftserie nr. 20, 2013, red. Albin Lindqvist. Slutsåld.

Gåramålarens naiva mystik: Gåramålningar från Östergötland handlar om målningar på jus och gårdar. Egentligen är målningarna inte särskilt mystiska utan tvärtom väldigt jordnära. Men mystiken kring utövarna, gåramålarna är desto större. Ofta var de vagabonder som ibland rörde sig över stora områden och är svåra att finna i arkiven.

Den här boken är resultatet av Östergötlands Arkivförbunds inventering av målningar som föreställer torp, gårdar, villor, fabriker, affärer och ibland hela byar. Vårt arbete har i första hand fokuserat på de lokala motiven och gåramålningarna ger oss en bild av framförallt landsbygdens bebyggelse. Vi menar att gåramålningarna är en del av gårdsarkiven.

Följ med på en färgsprakande resa till en svunnen tid som tar sin början i 1800-talets senare decennier och fortsätter fram på 1900-talet. Gåramålningarnas ibland tillrättalagda verklighet och kanske inte helt korrekta perspektiv bär ändå med sig stora kulturhistoriska värden som vi vill sprida med den här boken.

ÖLFA:s skriftserie nr. 19, 2011, Annika Johansson, redaktörer Börje Hjorth och Albin Lindqvist. Pris 50 kr. Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Boken, som bygger på en C-uppsats vid Linköpings universitet, berättar om hur fattigvården sköttes i en landsbygdssocken åren 1717-1828 och dess nära relation till kyrkan. Här får man en spännande inblick i lokalsamhällets sätt att hantera ett av de tidlösa problem, som finns i alla civilisationer.

Författaren Annika Johansson arbetar som präst och har tidigare skrivit flera lokalhistoriska böcker, bl.a. Ulrika museums årsböcker. Hon erhöll även vårt kulturarvspris år 2007.

2010, Börje Evert Hjorth. Slutsåld.

Ett år efter vårt 25-årsjubileum sammanställdes denna lilla skrift som en slags förlängd verksamhetsberättelse för åren 1984-2010. Där kan man glädjande nog se en spännande utveckling från den blygsamma starten med fem lokala folkrörelsearkiv och ett 30-tal medlemsorganisationer till 40 lokalhistoriska arkiv av 93 medlemsorganisationer. Det viktigaste har dock varit breddningen av ÖLFA till ett arkivförbund. Från att enbart ha arbetat med föreningsarkiv kom vi att omfatta alla typer av enskilda arkiv, inte minst näringslivets arkiv, men också personarkiv, stiftelser, gårds- och byarkiv och på senare år också gåramålningar, som också är en arkivdokumentation av mängder av gårdar.

ÖLFA:s skriftserie nr. 17, 2009, Red. Börje Hjorth. 50 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Dagboksskrivandet har ökat explosivt i hela världen. Vi vet inte hur många som dagligen sätter sig ned och noterar sina tankar, skriver om vad de skall göra och har gjort, vad de drömmer om, om sorger och saknad, om kärlek, passion och förälskelser, existentiella frågor samt vanligt skvaller. Det finns också många som uttrycker sig i diktform och använder dagboken som en slags övning i att skriva och litteraturhistoriken berättar om ganska många författare, som började sin bana som dagboksförfattare. I våra arkiv förvaras ganska många dagbokssamlingar från människor i Sverige från 1500-talet och fram till idag. Den äldsta bevarade dagboken i Sverige är kung Erik XIV:s latinska dagbok från 1566-1567.

Genom projektet Rädda dagboken har vi uppmärksammat dagböcker som källmaterial och från 2005 ordnar vid dagboksskrivarveckor i en Östgötsk kommun varje höst. De dagböcker som lämnas in arkiveras vilket gör att framtidens människor, kanske om flera hundra år, kan få läsa dessa ögonblicksbilder från en höstvecka i Östergötland. I denna lilla skrift har elva personer från fem olika kommuner i länet skrivit en veckodagbok, alla olika och unika, men med den likheten att de alla skrivit om en helt vanlig vecka om hösten.

ÖLFA:s skriftserie nr. 16, 2009, Helena Höglund, red. Börje Hjorth. 20 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Finns även inskannad som PDF

När ni har läst den här sagan, både för barn och vuxna, kommer ni att se på ert hem och hushållsarbete på ett helt annat sätt. Vi människor har utrustats med en fantasi som är oerhört viktig, både för att må bra men också för att utvecklas, lära oss mer, bli mer mänskliga och kanske lite bättre människor.

Författarinnan Helena Höglund, 46, som till vardags arbetar som teaterpedagog med förståndshandikappade i Norrköping, har skrivit en förtjusande kärlekssaga om livet hos en familj och för hela familjen. Läs och njut av att kunna använda er fantasi!

Utgiven av Östergötlands Arkivförbund, Hemgården Norrköping och Teater Pelikanen.

ÖLFA:s skriftserie nr. 15, Börje Hjorth, 2008. 50 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Finns även inskannad som PDF

Östergötlands Arkivförbund började 2005 att inventera gårds- och byarkiv samt kyrkors kistor, s.k. sockenkistor eller kyrkkistor på jakt efter enskilda arkiv. I samband med dessa inventeringar har också ett stort antal kistor och andra förvaringskärl dokumenterats, vilket har föranlett denna lilla bildskrift om framför allt kistorna i byar och socknar. Inledningsvis berättas också om vilka olika typer av kistor som funnits genom tiderna.

”Det är något visst med kistor.” Det är ganska många människor som drömt om att finna en kista någonstans, fylld av skatter. Hur många har inte drömt om högsta vinsten i livet? I denna lilla skrift kan ni få se bilder på vackra kistor i Östergötland, men sedan är det upp till er att drömma om vad som kan finnas i dem. Trevlig läsning!

Så ordnar du ditt gårds- och byarkiv

Östergötlands Arkivförbunds skriftserie nr. 14, 2008. Börje Hjorth och Roy Andersson. Utgiven tillsammans med Sveriges hembygdsförbund. Slutsåld. Finns inskannad som PDF

I många byar och gårdar står det kistor med gamla handlingar. Innehållet kan variera, ofta handlar det om skifteshandlingar, kartor, köpehandlingar med mera. Även i kyrkan kan det stå en kista med handlingar som belyser gårdar eller byars historia och ibland hela socknens historia.

En inventering av sådana gårds- och byarkiv har pågått i ett antal län och förhoppningsvis skall denna bok inspirera till inventeringar i flera bygder samt bidra  till att dessa värdefulla arkiv bevaras för framtiden.

Författarna till handboken har varit ansvariga för inventeringen i Östergötland. De gav här hjälp till alla som i sin ägo förvarar gårds- eller byarkiv, samt ger råd om hur man ordnar och sköter dessa arkiv.

Författarna har varit länsarkivarie Börje Hjorth, Östergötlands Arkivförbund och arkivarie Roy Andersson, Östergötlands Arkivförbund och Brukskultur Åtvidaberg.

Handledningen ingår i Sveriges Hembygdsförbunds skriftserie Bygd och Natur nr. 13 och har givits ut i samarbete med Genline AB. Den är tillika nr. 14 i Östergötlands Arkivförbunds skriftserie.

ÖLFA:s skriftserie nr. 13, 2006, red. Börje Hjorth. 50 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Under år 2005 genomfördes projektet Min historia i Östergötland, ett samarbetsprojekt mellan Östergötlands Arkivförbund, Östergötlands länsmuseum, Norrköpings stadsmuseum och Kulturarv Östergötland.

Resultatet blev bl.a. 110 insända berättelser, där östgötar och östgötskor berättar om sina liv från födseln fram till idag. Ett par berättelser publicerades på Kulturarv Östergötlands hemsida på Internet och där kommer fler berättelser att följa.

Den här boken är ett urval på tio stycken av dessa levnadsöden, som alla är unika och intressanta för alla som bor och verkar i länet eller har rötter i Östergötland. Många som är i åldern 60 år och äldre kommer kanske le igenkännande på flera ställen, medan andra kommer att se skillnaderna i uppväxtförhållandena och miljöer från sin egen historia. För den yngre generationen är det mycket intressant att uppleva hur deras mormors eller farfars åldersgrupp växte upp och levde sitt liv, antingen på Östergötlands landsbygd eller i någon av våra städer.

De 110 berättelserna är ett unikt källmaterial till en del av Östergötlands dolda historia, den del av historien som aldrig annars kommer på pränt antingen i böcker eller i arkivhandlingar. Nu kommer dessa att arkiveras på Länsmuseet i Linköping och förvaras där för framtidens forskare och efterlevande generationer.

Boken är illustrerad med författarnas egna personliga bilder som hjälper till att göra boken trevlig och lättläst. Trevlig läsning!

ÖLFA:s skriftserie nr. 12, 2005, Börje Hjorth och Karin Sandberg. 50 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Man svindlar inför tanken på hur mycket arkivmaterial som försvunnit genom århundradena. Ett känt exempel är när Stockholms slott brann ned på 1600-talet och mängder av handlingar från vår medeltidshistoria gick upp i lågor. Denna bok handlar om handlingar om och av prästen, författaren, läkaren och ostindienfararen David Pontin 1733-1809, en sann upplysningsmänniska med många strängar på sin lyra. Genom hans handskrifter för man en intressant inblick i 1700-talets tankar förmedlade av en skeppspredikant utbildad av Linné, som efter sina Kinaresor slog sig ned i Hägerstads socken i södra Östergötland, där han ägnade stor del av sin tid att bota människor med elektricitet. Läs boken och andas in lite svenskt 1700-tal.

Författarna är länsarkivarie och författaren Börje Hjorth, Norrköping och arkivarien Karin Sandberg, Linköping.

ÖLFA:s skriftserie nr 11, 2004, red. Börje Hjort. 10 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Finns även inskannad som PDF

Efter att ha jobbat över 30 år som arkivarie, ger här länsarkivarie Börje Hjort en personlig betraktelse över arkiv. Utifrån en volym i hans egen handskriftssamling, en pärm med onyttiga kunskaper, funderar han över arkiv – och arkivarien, kryddat med en del hågkomster från yrkeslivet.

ÖLFA:s skriftserie nr 10, 2003. Red.: Börje Hjort. 20 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala tog i början av 1940-talet initiativ till en systematisk uppteckning av de svenska städernas folkminnen. Detta kom att utföras i ett 40-tal städer, varav Norrköping var en. Här utfördes uppteckningen av Gösta Janzon, en mångsidig och begåvad man, väl skickad för sin uppgift.

Hans skildring av folklivet i staden har redigerats men hans egen ton har behållits, då det ger tidsprägel. Han skildrar i boken staden med gator och torg, jul och påsktraditioner med flera seder, handel och arbetsliv samt de olika samhällsklasserna och folkrörelsernas framväxt. Man lär känna staden Norrköping från 1880-talet fram till i början av 1940-talet och många äldre innevånare i staden kommer att le ett igenkännande leende vid läsning av denna skildring.

En vetenskaplig fundering kring den folkliga magin avslutar boken.

Boken är ett exempel på samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer, ABM. Den ges ut av Östergötlands Arkivförbund, ÖLFA, men är ett samarbete mellan ÖLFA, Norrköpings stadsmuseum och Folklivscentrum i Östergötland.

ÖLFA:s skriftserie nr 9, 2001. Red. Börje Hjort. 20 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

De första östgötarna var invandrare. Migration har förekommit sedan människans barndom. Idag lever vi i ett mångkulturellt Östergötland men det är ganska få som känner till invandringens historia i länet – och att vi hade en stor flyktinginvandring redan i början av 1700-talet. Detta och mycket mer berättas i boken, som är ett resultat av Projektet Immigranternas kulturarv i Östergötland vid Östergötlands Arkivförbund, ÖLFA. Här finns också en skildring av vallonernas invandring på 1600-talet och en presentation av Tema Etnicitet vid Linköpings universitet. Åtta föreningar med immigrantanknytning presenteras i ord och bild och ett fylligt register över kartlagda och inventerade invandrarföreningar i Östergötland berättar om den mångfald av föreningar som finns inom denna sektor med uppgifter om namn, kategori, bildandeår samt om den är inventerad.

Det här är den första sammanställningen över immigranthistoria och immigrantföreningar i Östergötland, en av vår tids nya folkrörelser. Boken är skriven av fem olika författare med länsarkivarie Börje Hjort som redaktör.

ÖLFA:s skriftserie nr 8, 200. Red. Börje Hjort. 20 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Dagboken har en gammal historia, men lever vidare i både gamla och nya former. I slutet av 90-talet kom dagböckerna på internet, idag en slags folkrörelse med flera miljoner deltagare i världen. Även det vanliga sättet att skriva dagbok är dock fortfarande utbrett och den här boken vill belysa både den gamla historien och det nya som kommer. I boken ingår förutom en historik, ett avsnitt om varför vi skriver dagbok, varför dagböcker är värda att bevara för framtiden, om forskningsläget om dagböcker, ett kapitel om dagböcker på nätet, utdrag ur kända och okända dagböcker, ett personligt kåseri om författarens erfarenheter av dagboksskrivandet, om Projektet Rädda dagboken samt översikter över vilka dagböcker som finns på arkiv, bibliotek och museer i Östergötland, i Riksarkivet och på Nordiska museet samt en litteraturförteckning.

Boken vänder sig till alla som dels skriver dagbok, har skrivit dagbok eller bara är allmänt intresserade av dagböcker eller kanske tänker börja skriva dagbok samt till alla som är nyfikna på dagböcker som forskningsmaterial, i landet och i synnerhet i Östergötland.

Författaren Börje Hjort är historiker och länsarkivarie med över 40 års erfarenheter av dagboksskrivande. Medförfattaren Peter Holopainen är student vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och läser Samhälls- och kulturanalys med brinnande intresse för nya media.

ÖLFA:s skriftserie nr 7, 1999. Red. Mona Hallström. 10 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Finns även inskannad som PDF

Detta sjunde nummer avhandlar en inventering av föreningar med immigrantanknytning i Norrköpings kommun. Vi har valt att kalla projektet Immigranternas kulturarv. Projekt Norrköping. Kommunen använder beteckningen invandrarföreningar. Varför vi har valt en annan benämning beror på att vi vill utgå från en bred definition, så att även idrottsföreningar, kvinnoföreningar, ungdomsorganisationer, kulturella, politiska och religiösa organisationer kunde inkluderas i undersökningen. Så har även bland de religiösa organisationerna undersökts muslimska, judiska, ortodoxa och katolska samfund. En del av dessa samfund har funnits i Sverige sedan lång tid tillbaka, medan andra samfund och religiösa sammanslutningar är en följd av invandringen sedan efterkrigstiden.

Inventeringen tillkom med anledning av att Riksarkivet i augusti 1995 startade projektet ”Invandrarnas kulturarv” med huvudsyftet att genom inventering av arkiv, rådgivning, utbildning och insamling se till att invandrarna och deras organisationer blir en del av det nationella kulturarvet. Sedan 1990 har det utförts regionala inventeringar i Uppsala och Skåne. I Östergötland startade projektet 1 februari 1999 och har pågått hela våren. Inventeringen har begränsats till Norrköpings kommun på grund av det stora antalet föreningar i kommunen. Emellertid är det dock ÖLFA:s avsikt att efterhand bredda inventeringen till att omfatta hela länet. Inventeringens syfte var att karlägga förekomsten av föreningar i kommunen samt inventera och insamla deras arkiv samt informera om arkivfrågor.

Projektledare har varit fil kand Mona Hallström och projektansvarig länsarkivarie Börje Hjort. Projektet har samarbetat med Riksarkivet, Skånes Arkivförbund, kommunens fritidskontor, Integrationsverket och Linköpings Universitet, Campus Norrköping: Tema Etnicitet. Inventeringen har finansierats av Riksarkivet och ÖLFA.

För detta nummer av skriftserien svarar Mona Hallström. Ett kapitel har skrivits av professor Rune Johansson, Campus Norrköping: Tema Etnicitet. ÖLFA vill framföra sitt hjärtliga tack för deras insatser. Skriften har finansierats av ÖLFA.

ÖLFA i juni 1999

Börje Hjort
Länsarkivarie

ÖLFA:s skriftserie nr 6, 1997. Red. Börje Hjort. 20 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Finns även inskannad som PD

Detta sjätte nummer avhandlar Norrköpings Naturhistoriska Förenings historia. från 1861 till och med 1963, då föreningen avsomnade. Föreningen, populärt kallad NÖFF NÖFF på senare år, var den näst äldsta av läroverkets skolföreningar. Den äldsta är Fosterländska förbundet, vilken fortfarande är aktiv. Undertecknad var föreningens siste ordförande och har också samlat ihop dess arkivmaterial, vilket nu förvaras på Folkrörelsernas arkiv i Norrköping. Framställningen bygger i huvudsak på uppgifter ur föreningens arkiv, kompletterad med information ur läroverkets årsredogörelser och Norrköpings historia, del V samt långtidsminnet i undertecknad.

Föreningen har under sina drygt hundra år haft flera medlemmar som senare i livet gjort sig bemärkta både i Norrköping och på riksplanet. Mest känd är kanske författaren och tecknaren Albert Engström, som var medlem under 1880-talet.

Det har varit trevligt att teckna ned denna förenings historia och min förhoppning är att nya gymnasister åter skall ta upp fanan och återstarta föreningen, ty det försäkrar jag med inlevelse: Vi hade väldigt trevligt i NÖFF NÖFF under vår tid på läroverket. ÖLFA har fått ett tryckningsbidrag från Naturskyddsföreningen i Norrköping och Östgötastiftelsen – natur och fritid och framför härför ett hjärtligt tack.

ÖLFA i juli 1996

Börje Hjort
Länsarkivarie

ÖLFA:s skriftserie, nr 5, 1995. Red. Börje Hjort, Gunilla Wahlén, Björn Börjesson. 10 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Detta femte nummer avhandlar Valdemarsviks kommuns föreningsliv och dess historia. Skriften utges med anledning av att kommunen inventerades av ÖLFA hösten 1993 och våren 1994. Inventeringen finansierades av ÖLFA och Riksarkivet.

Skriften utgivane har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från kommunen. Ett varmt tack riktas till Valdemarsviks kommun.

Undertecknad svarar för textdelen, medan Gunilla Wahlén och Björn Börjesson stått för registerdelen. Ett tack riktas också till Birger Persson, Valdemarsviks bibliotek, för benäget bistånd vid bibliografidelen.

ÖLFA i september

Börje Hjort
Länsarkivarie

ÖLFA:s skriftserie nr 4, 1992. Red. Börje Hjort, Sven Hellström. 10 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Detta fjärde nummer avhandlar Åtvidabergs kommuns föreningsliv.

Den innehåller dels en kortfattad föreningshistorik för kommunen, dels ett register över kartlagda föreningar i kommunen genom tiderna.

Skriften utges bl.a. därför att Åtvidabergs kommuns föreningsliv inventerades av ÖLFA under 1991 och är att betrakta som en slags inventeringsrapport.

Avsnittet om föreningslivets historia i kommunen har författats av universitetslektor Sven Hellström, Linköpings Universtitet.

Denna skriftseries utgivande har möjliggjorts genomekonomiskt stöd från Åtvidabergs kommun. Ett varmt tack riktas till kommunen.

ÖLFA i september 1992

Börje Hjort
Länsarkivarie

ÖLFA skriftserie nr 3, 1991. Slutsåld men finns som PDF här (länk)!

ÖLFA:s skriftserie utges av Östergötlands läns Folkrörelsearkiv och har som syfte att sprida kunskap om och inspirera till vidare forskning om föreningslivets och folkrörelsernas historia, först och främst i Östergötlands län.

Detta tredje nummer avhandlar den östgötska rösträttsrörelsen, vilken är extra intressant då den utgör roten till den landsomfattande rösträttsrörelsen. Det var på Östergötlands landsbygd det började.

Om detta och vilka de framträdande kämparna var får man läsa i föreliggande nummer av skriftserien.

Uppsatsen har skrivits av universitetslektor Sven Hellström, som genom sin forskning om Linköpings historia är väl insatt i dessa spörsmål.

Detta nummers utgivande har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Kulturnämnden i Linköpings kommun. Ett varmt tack riktas till nämnden.

ÖLFA i april 1991

Börje Hjort

Länsarkivarie

Fotnot: Omslagsbilden föreställer en rösträttsdemonstration i Linköping kring sekelskiftet.

ÖLFA:s skriftserie nr 2, 1990. Red. Börje Hjort. 10 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Detta andra nummer avhandlar Mjölby kommuns föreningsliv. Den innehåller dels en liten kortfattad föreningshistorik för kommunen, dels ett register över kartlagda föreningar i kommunen genom tiderna och dels några ord om det relativt nybildade Föreningarnas arkiv i Mjölby kommun. Skriften utges bl a därför att Mjölby kommuns föreningsliv inventerades av ÖLFA under 1989 och är att betrakta som en slags inventeringsrapport.

Denna skrifts utgivande har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Mjölby kommuns kulturnämnd. Ett varmt tack riktas till nämnden.

ÖLFA i februari 1990

Börje Hjort
Länsarkivarie

ÖLFA:s skriftserie nr 1, 1989. Red. Börje Hjort. 10 kr.
Beställning: info[@]arkivost.se eller 011-12 28 90.

Finns också inskannad som PDF

ÖLFA:s skriftserie utges av Östergötlands läns Folkrörelsearkiv och har som syfte att sprida kunskap om och inspirera till vidare forskning om folkrörelsernas historia, först och främst i Östergötlands län. Dett första nummer vänder sig dock till en bredare läsekrets, kanske från hela landet, då ämnet är en diskussionsklubb och dess åsikter om en del stora livsfrågor, ett ämne som inte är lokalt bundet.

Detta nummer av skriftserien är en liten undersökning om hur folk tänkte och ansåg om livet i allmänhet. Den gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, utan redovisar i stort sett de tankar om livet som 60 textilarbetare ägde denna tid. Jag har dock efter varje diskussion fogat en kommentar, där jag funderar på de åsikter som kommer fram i diskussionerna samt ställer frågan om hur mycket av dessa åsikter, som fortfarande lever kvar i folks medvetande och mentalitet.

Denna skrifts utgivande har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Beklädnadsarbetareförbundets avdelning 11 och Beklädnadsarbetareförbundet. Ett varmt tack riktas till dessa organisationer.

ÖLFA i nov 1989

Börje Hjort
Länsarkivarie

2012, Östergötlands Arkivförbund

Lathund för att söka i arkiv i Östergötland

Linköpings universitetsbibliotek publikation nr 47, 1987. Börje Hjorth, Sven Hellström, Inger  Agendal och Gunnel Nilsson.

2001, Börje Hjorth, medförfattare.

Börje Hjorth

Länk till PDF

Östergötlands Arkivförbund, 2001.

Information om arkivbeståndens tillgänglighet.

De statliga och kommunala arkiven är tillgängliga för forskning på offentlighetsprincipens grund, med de inskränkningar som kan följa enligt sekretesslagen. Deponerade enskilda arkiv är tillgängliga i den omfattning som bestämts av deponenten (normalt utan förbehåll), medan till arkiven skänkta enskilda arkiv är tillgängliga på samma sätt som de statliga och kommunala arkiven.

Börje Hjort, 1993

Den här boken skall i första hand vara en handledning för gymnasieelever som skall göra sitt obligatoriska specialarbete, främst i ämnena historia eller samhällskunskap, men den vänder sig också till studiecirklar inom studieförbunden och intresserade privatpersoner som forskar och kanske gör skrifter eller utställningar i historia. Boken berättar hur man använder arkiven och det finns också en handledning i hur man gör ett specialarbete, en uppsats. Boken innehåller också en presentation av länets arkivinstitutioner, museer och bibliotek som förvarar arkiv. Vi hoppas att boken skall vara till praktisk nytta för skolungdom soh andra intresserade samt att den skall stimulera till intresset för att forska i arkiven.

Börje Hjort, Jan Nordström, 1989.

Många böcker har genom åren skrivits om Norrköping – men ingen som skildrar stadens arbetarrörelse och dess historia. Detta trots att arbetarrörelsen nu under lång tid satt sin prägel på Norrköping.

Den här skriften syftar till att avhjälpa den bristen. Den tar upp socialdemokratin och dess olika organisationer, liksom arbetarrörelsens övriga grenar. Boken är populärvetenskapligt hållen och sträcker sig från 1843 och fram till 1970.

Om pionjäråren med dess kamp för föreningsrätt och demokrati fram till 1920, då socialdemokratin tog makten i stadens styrande organ, skriver Börje Hjort, Östergötlands Läns Folkrörelsearkiv.

Bokens andra del handlar om den fortsatta utvecklingen med obrutet socialdemokratiskt maktinnehav under årtionden som förvandlade Norrköping. För den delen svarar Jan Nordström, till vardags journalist på Folkbladet.