Innan sommaren blev det klart att Hembygdsföreningen Gamla Reijmyre tar över de modernare delarna av ortens glasbruks arkiv. Meningen är att de större bestånden förs samman med de äldsta delarna som redan nu finns på Landsarkivet i Vadstena. Vi har stöttat hembygdsföreningen och bl.a. inventerat det arkivmaterial som förvaras i Rejmyre. Det rör sig om handlingar från 1930-talet och framåt. Idag uppmärksammades även glasbruksarkivet i radio: Tryck här för länk till inslaget.

I Tekniska museets arkiv förvaras den omfattande Carl Sahlins bergshistoriska samling som består av uppteckningar, klipp, fotografier, originalhandlingar, trycksaker, m.m. från svenska gruvor och bruk. Carl Sahlin (1861-1943) var bergshistoriker och bergsråd och började sitt samlande som student 1897. Han blev senare bruksdisponent för Laxå bruk och var med vid tillkomsten av Tekniska museet, dit han skänkte sitt material 1933. Sahlin räknas idag som den svenska industrihistoriens fader.

Sahlin var drivande i en inventering av bruksarkiv, vilken kom att genomföras i Örebros, Värmlands och Östergötlands län under 1920-talet. Till sin hjälp hade han Carl Danielsson som med tåg och framförallt cykel tog sig runt i Östergötland under sommaren 1922 för att inventera. Sammanlagt inventerades 57 arkiv i länet och handlingarna, som även innehåller bl.a. korrespondens, bands prydligt samman. De förvaras idag av stålindustrins intresseorganisation Jernkontoret i deras omfattande bibliotek, men vi förvarar digitala kopior (länk till register). Inventeringen är en av de tidigaste, möjligen den första i landet, av enskilda arkiv.

På flera håll kunde Danielsson konstatera att bruken förvarande långa sammanhängande sviter av inte minst bokföring, i vissa fall från flera hundra år. Men många gånger anmärktes på förvaringen som ofta var bristfällig på vindar, kontor eller andra icke brandskyddade lokaler. Det framkom också att vissa arkiv förstörts, som vid Nartorps gruvor i Skällviks socken, nuvarande Söderköpings kommun. Där fanns 228 räkenskapsböcker men däremot saknades äldre gruvkartor. De lär ha förlorats på 1860-talet då en major Kock vintertid skulle fara till Överum. Han hade kartorna med sig då han for över isen på sjön Vindommen men tappade den kappsäck som innehöll kartorna och strax därefter bröt isen upp och de var förlorade. Men inte nog med det, de modernare gruvkartorna förstördes några år innan inventeringen, då brukskontoret brann.

Vi på Östergötlands Arkivförbund hoppas få tillfälle att mer genomgående studera inventeringen från 1923 och om möjligt följa upp var som hänt med bruksarkiven.

Gustav Pettersson vid gruvspel i Nartorp, troligen på 1920-talet. Bilden tillhör Ann-Marie Eliasson.

Kopia av Carl Danielssons inventeringsprotokoll från 1922. Originalet förvaras av Jernkontoret i Stockholm.

Tidigare i veckan genomfördes ett andra planeringsmöte inför Arkivens dag. Det regionala samarrangemanget kommer äger rum på Boxholms bibliotek dit också mötet var förlagt. Klart för närvarande är föreläsningar av Anna Eklund-Jonsson från Landsarkivet i Vadstena, invigning av landshövdingen Elisabeth Nilsson och gestaltning av Skogs-Sara som levde i en mycket primitiv bostad i skogen utanför Boxholm i slutet av 1800-talet.

Vidare blir det barnaktiviteter, skärmutställningar, genomgång av fotobevarande, m.m.

Programmet kommer vara helt klart att börja spridas under hösten inför Arkivens dag som sker den 12 november.

2016-06-27: Idag meddelade länsstyrelsen att landshövding Elisabeth Nilsson kommer bli hedersdoktor vid Luleå universitet. Dessvärre äger ceremonin rum just den 12 november, varför hon inte kan delta på Arkivens dag.

Planering inför Arkivens dag. Från vänster syns Monica Klingberg, Linköpings föreningsarkiv, Kjell Oskarsson, Östergötlands Arkivförbund, Linnéa Hermansson, Boxholms bibliotek, Klas Johansson, Föreningen Kraftaget och Jim Löfgren, Östergötlands museum.

I över 200 är har Reijmyre glasbruk bedrivit tillverkning i den nordliga delen av Östergötland. Deras samarbete med konstnärer har resulterat i uppmärksammade serier och spektakulära föremål. Men under perioder har glasbruket haft det svårt och på 1930-talet stängdes det tillfälligt ner. Genom insatser från nuvarande Östergötlands museum räddades då det historiska arkivet från åren 1810-1933 som omfattar 90 hyllmeter samt en mängd ritningar och skisser. Sistnämnda finns än i dag på museet medan handlingarna 1958 skänktes till Landsarkivet i Vadstena.

Tillverkningen återupptogs på 1930-talet men under de senaste 30 åren har glasbruket försatts i konkurs tre gånger, senast 2015. I samband därmed har vi tillsammans med Hembygdsföreningen Gamla Reijmyre bevakat de modernare delarna av arkivet. Det nybildade bolaget som återupptagit glasbruket har nu skänkt arkivet till hembygdsföreningen och nyligen var vi på plats för att inventera.

Vi kunde konstatera att det framförallt rör sig om handlingar från 1960-talet och fram till idag. Mycket pekade på att det tyvärr var ett glapp på ett 30-tal år från 1933 och framåt. Men mot slutet av inventeringen påträffades ett flertal större trälådor på ett lager, lådor som egentligen är avsedda för att förvara glas. De såg till en början ut att innehålla större mängder rullade ritningar och skisser, men under dem fann vi glädjande nog delar av arkivet från 1930-talet och framåt.

Den härliga känslan när arkiv blir kompletta, den kanske inte så många kan relatera till, men vi blev iallafall väldigt glada. Förhoppningen är nu att de 75 hyllmeter handlingar som inventerats på sikt kan få en långsiktig förvaring, lämpligtvis tillsammans med de äldre bestånden på Landsarkivet i Vadstena. Det spännande arbetet med arkivet kommer att fortsätta efter semestrarna.

Dricksglas, en av glasbrukets erkända produkter.

Trälådor som inrymde delar av glasbrukets arkiv från 1930-talet.

Länsarkivarie Albin Lindqvist inventerar.

En glad hand efter en dags intensiv inventering.

På vårens personalträff samlades 22 representanter från arkiv i Östergötland. Förmiddagen inleddes med studiebesök på Museiservice som är en av landets större återförsäljare av bl.a. emballage för arkivering. Deras centrallager finns sedan 1,5 år på gården Bygget utanför Gusum och förutom visning av arkivboxar och fotokuvert fanns det också möjlighet att träffa gårdens kattungar.

Lunchen intogs på Gryts skärgårdspensionat och sedan fick vi en guidad tur av Erik Lundberg vid Gryts hembygdsgård Björkudden. Där avslutades sedan träffen med fika i det gröna och diskussioner om bl.a. fotohantering. Det blev en dag med stor kontrast till mångas vardagsarbete vid arkiven.

Besök vid gården Bygget utanför Gusum hos Museiservice.

Arkivarier på lager hos Museiservice. Jim Löfgren, Östergötlands museum, Sofia Svalmark, Flygvapenmuseum och Henrik Lind, Regionarkivet i Östergötland.

Håkan Wirström och Bodil Östling på Museiservice visade produkter för långtidsbevaring av arkiv.

Gryts hembygdsförenings ordförande Erik Lundberg guidade på hembygdsgården Björkudden.

Hembygdsgården Björkudden är vackert belägen utmed havet i Gryt.

Vårträffens deltagare samlade efter de avslutande diskussionerna som skedde utomhus.

Nu har vi välkomnat Susanne Almgren som börjat hos oss. Hon kommer att registrera historiska försäkringsbrev ur Östgöta brandstodsbolags arkiv och först ut är Högby socken i Mjölby kommun. På bilden syns hon till höger, assisterad av Kjell Oskarsson och Ingela Carlsson.

Söderköpings arkivförening har gått i graven. Den ideella föreningen kom att verka för de lokala arkiven i ett 25-tal år. Den tycks ha bildats i samband med vår inventering av föreningars arkiv i början av 1990-talet. Föreningen flyttade in i nya lokaler då biblioteket Stinsen stod klart 1999.

Tyvärr har arkivlokalen varit undermålig men det har vägts upp av den goda tillgängligheten. Under senare år har föreningen aktivt arbetat för att finna bättre lokaler och då arkivet blev fullt blev lokalfrågan ännu viktigare. Efter förslag att tillfälligt flytta arkiven till Norrköping beslutade föreningens styrelse att handlingarna inte skulle lämna Söderköping. Istället gick Söderköpings kommun in och erbjöd en arkivlokal i stadens gamla tingshus.

Sommaren 2015 flyttades arkiven dit och sedan dess har föreningen inte fyllt någon funktion. Formellt upplöstes föreningen i samband med årsmötet den 4 april 2016 och sedan dess ansvarar kommunarkivarien Christina Sandell för vad vi nu väljer att kalla Söderköpings föreningsarkiv, som drivs i kommunal regi.

I och med flytten är handlingarna inte längre lika tillgängliga, men genom kontakt med Christina går det att forska i materialet. Söderköpings kommun har beslutat om att bygga en ny arkivdepå på Storängsområdet, dit såväl kommunarkivet som föreningsarkivet kommer att flyttas. Förhoppningsvis kommer det bygget att stå klart inom två år.

Så att arkivföreningen lagts ner kanske inte behöver betyda något negativt för de enskilda arkiven i Söderköping. Fast visst är det lite tråkigt att det fina engagemang som arkivföreningens eldsjälar lagt ner nu inte längre har någon naturlig samlingsform. Vi riktar ett tack till den forna föreningen och inte minst till arkivföreståndaren Margareta Jacobsson!

Föreståndaren Margareta Jacobsson berättade om tankarna med föreningens nedläggning för de närvarande på årsmötet.

I Ydre kommun finns två arkiv som är anslutna till oss. Båda ligger i Österbymo och förutom Ydre kommuns arkiv [länk] finns också Ydre Lokalhistoriska Arkiv, YLA, [länk] som i år fyller 10 år. Vi var nyligen där hos arkivarie Monica Länsberg och lämnade en del arkiv.

Det rörde sig bl.a. om affischer från Norra Vi arbetarekommuns fester vid Visskvarn i Norra Vi socken, utmed vägen mellan Österbymo och Kisa. På affischerna, som är tryckta i början av 1920-talet, framgår att föredragshållaren var Karl Ward. Enligt Wikipedia [länk] var han socialdemokratisk riksdagsledamot från Norrköping och chefredaktör för Östergötlands Folkblad. På en av affischerna framgår även att sommarfesten inte var beroende av vädret då arbetarekommunen fått tillgång till en loge.

Förfallen ladugård med loge i Visskvarn. Kanske var det här festen hålls i början av 1920-talet?

Norra Vi hembygdsförening [länk] har sammanställt en del uppgifter om platsen. Visskvarn, eller egentligen kvarnen vid egendomen Vi, har gamla anor. Den drevs av vattnet som rinner från Östersjön ner mot Sommens södra spets. 1909-1910 uppfördes vid sidan av kvarnen en trämassefabrik som drevs av en vattendriven elektrisk kraftstation. Placeringen av fabriken vid Bulsjöån utlopp i sjön Sommen i den skogsrika Ydrebygden var strategisk och på äldre fotografier hos YLA syns hur sjön användes till förvaring av timmer.

I vårt register över brandförsäkringar [länk] framgår att trämassefabriken var försäkrad av Holmens Bruks och Fabriks AB från 1914-1943 då Smålands Kraft övertog försäkringen. Det framgår också att någon gång mellan 1920 och 1943 betalades ersättning ut efter en brandskada. När tillverkningen av trämassa upphörde har vi inte lyckats få fram, men kanske lades verksamheten ner samband med en brand?

En sökning på Internet ger träff på en privat webbplats [länk] med uppgifter om kraftstationer. Där står att kraftstationen, som idag är det enda som återstår av trämassefabriken, är byggd 1936. En uppgift som inte stämmer, eftersom stationen var samtida med fabriken. Men kanske var det 1936 som fabriken brann och kvar blev kraftstationen?

Några andra handlingar efter Norra Vi arbetarekommun finns inte hos YLA, så de två affischerna är idag de enda fragmenten vi känner till från arbetarrörelsens begynnelse i den trakten. Att arbetarekommunen hade verksamhet vid just Visskvarn känns väldigt logiskt med tanke på att trämassefabriken sysselsatte en hel del anställda, vilket kvarvarande arbetarbostäder vittnar om.

Albin Lindqvist 2016-03-31

Visskvarns trämassefabrik med kraftstation på ett vykort som poststämplats i Tidersrum 1910-05-01 (från Ydre Lokalhistoriska Arkiv). Nedanför ett fotografi taget av Albin Lindqvist 2016.

Två påskkärringar som mellanlandat utanför Valdemarsvik någon gång på 1930-talet. Bilden kommer från ett skannat glasnegativ, där amatörfotografen Arvid Magnusson också ristat in en påskhälsning. Jämfört med de beskurna pappersfotografier som Magnusson kopierade upp går det här vid sidan av bakgrunden se att bilden är tagen i dagsljus utomhus.

Idag har vi haft möte med Finspångs kommunarkivarie Urban Larsson och Finspångs föreningsarkivs föreståndare Ulla-Karin Karlsson. De vill båda ha hjälp att tillgängliggöra respektive arkivs fotosamlingar genom i vår bilddatabas. Vi har gått igenom rutiner för registrering och skanning och förhoppningsvis kommer vi inom kort att kunna publicera ett urval av bilder från Finspång.