Under årets första kvartal har vi hunnit upprätta register över historiska brandförsäkringar från de 15 socknarna: Kullerstad (Skärblacka), Rönö, Hagebyhöga, Orlunda, Lönsås, Väversunda, Källstad, Asby, Herrestad, Varv, Örberga, Styra, Valdemarsvik, Lillkyrka och Gistad. Sammanlagt är nu 112 socknar registrerade och Valdemarsviks, Söderköpings, Boxholms, Vadstenas och Åtvidabergs kommuner är helt klara.

På bilden syns Kullerstad kyrkby, målad av Holger Gunnarsson (länk till gåramålningsdatabasen).

Vi håller stängt på Östergötlands Arkivförbund från den 13 april men är åter tillbaka den 18 april.

Vi har nu publicerat ytterligare 469 fotografier från Kvillinge föreningsarkiv som ett led i vårt bilddigitaliseringsprojekt. Kvillinge socken ligger alldeles norr om Norrköping och det största samhället är Åby. Föreningsarkivet har en aktiv verksamhet och sammanlagt finns nu 1442 bilder sökbara från dem i vår databas.

Bilden är från en växtfärgningskurs 1983 och tillhör Kvillinge föreningsarkiv.

Länk till bilddatabasen.

Vi välkomnar Jim Löfgren (Östergötlands museum) och Ina-Maj Samuelsson (PRO Östergötland) som båda valdes in i vår styrelse på årsmötet den 24 mars.

Utöver dem består styrelsen 2017 av Peter Kristensson, ordförande, (Journalistförbundet/Nättidningen Svensk Historia),  Monica Klingberg, vice ordförande, (Linköpings stadsarkiv), Charles Eriksson (Ödeshögs Lokalhistoriska Arkiv), Ann-Kristin Eriksson (Östergötland-Holavedens folkdansring), Kristina Edström (Östgöta Genealogiska förening), Claes Westling (Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena), Roy Andersson (Brukskultur Åtvidaberg) och Albin Lindqvist (adjungerad länsarkivarie).

Föreläsning på Landsarkivet i Vadstena 22 mars kl. 15:00.

Arkivarie Emma Hagberg berättar om några mystiska böcker (”blomsterbiblar”) med koppling till Vadstena hospital som finns på landsarkivet. Böckerna innehåller bl.a. beskrivningar av märkliga okända växter och kartor över länder som vi bara nästan känner igen. Vem är personen bakom böckerna? Mer förhandsinfo kan fås genom Emma på 010-476 87 34 eller via emma.hagberg@riksarkivet.se.

Norrköpings Tidningar skriver om Hembygdsföreningen Gamla Reijmyres arbete med att skanna historiska fotografier. Det är en del av vårt skanningsprojekt där våra medlemsarkiv får stöd att själva digitalisera sina bilder. Med handledning från oss och med en av våra utlånade skannrar har nu flera tusen bilder blivit registrerade och skannade i Rejmyre. Flera av dem ligger redan i vår databas (länk).

Läs mer om hembygdsföreningens arbete i tidningsartikeln (länk).

Biden ovan är från 1960 och föreställer Reijmyre Glasbruks dåvarande VD Lennart Rosén och formgivaren Monica Bratt. Lennart Ekström, Rejmyre. Bilden tillhör Hembygdsföreningen Gamla Reijmyre.

Ett av många spännande material vi förvarar är Lea Helanders personarkiv. Hon föddes Lea Sarko i Norge 1912 och avled i Sverige 1995. Hennes föräldrar Phillip (1887-1932) och Berta (född Suskowitz 1888/9-1928) hade båda judiskt ursprung och var födda i Litauen respektive Ryssland. De bosatte sig i Norge på 1910-talet, och fick barnen Leopold (1910-1977), Lea och Herman (1913-1990). Föräldrarna separerade 1924 och barnen bodde kvar hos modern.

Leas grundläggande utbildning på Vahls Skole avslutades 1928. Förutom en sekreterarkurs 1932-33 hade hon ingen ytterligare utbildning. Hon försörjde sig sedan som kontorist på olika firmor.

Efter moderns död 1928 hade syskonen Sarko flyttat till Stockholm i Sverige. Där blev Lea bekant med fotografen Anna Riwkin samt hennes syskon, och kom därigenom i kontakt med kretsen kring tidskriften Spektrum, bakom vilken Anna Riwkins bror Josef var en drivande kraft. Hon blir god vän med författaren Agnes von Krusenstjerna samt också ytligt bekant med flera andra kända kulturpersonligheter som David Sprengel, Eric Isenburg, Karin Boye och Gunnar Ekelöf. Olof Lagercrantz intervjuade henne när han skrev sin biografi om Krusenstjerna, och han har också använt som källmaterial brev som Krusenstjerna skrev till Lea då hon under åren 1933-35 vistades i Palestina. När Ekelöf gav ut sin första diktsamling sent på jorden (1932) gav han Lea ett dedicerat exemplar.

Efter vistelsen i Palestina återkom Lea till Stockholm. 1950 flyttade hennes äldste bror Leopold till USA, där han tillbringade resten av sitt liv (korrespondens 1929-1984). Även hennes yngre bror Herman flyttade 1957 till USA (korrespondens från brodern 1930-1994). 1953 hade Lea fått ett vikariat som sekreterare på ingenjörsfirman International Ytong Co. där Tore Helander var anställd, med vilken hon året därpå gifte sig samtidigt som de flyttade till Norrköping.

Uppgifterna är hämtade ur Tore Helanders Familjekrönika som finns i Tores Helanders personarkiv. Lea Helanders personarkiv omfattar bl.a. inkommande brev, inte minst från de båda bröderna med respektive. Hon har också efterlämnat en lång svit dagböcker och fotografier. Handlingarna förvaras av Norrköpings föreningsarkiv.

Vad gjorde vi egentligen under förra året? Den frågan ställer sig föreningslivet så här års och svaren skrivs ner i verksamhetsberättelser. Förhoppningsvis stämmer de överens med verkligheten så att de kan godkännas på respektive årsmöte. För vår del äger årsmötet rum den 23 mars och verksamhetsberättelse finns tillgänglig här (länk).

Anmälan till årsmötet görs senast den 3 mars, mer info finns här (länk).

En ny medlem under 2016 var Sveriges största ungdomsförbund, Sverok som samlar över 100 000 medlemmar i 4314 föreningar över hela landet för att utveckla och sprida spelhobbyn. Rollspel, lajv, brädspel, figurspel, e-sport och LAN utgör de huvudsakliga verksamheterna.

Foto: Malin Huusmann

Det nationella kansliet låg tidigare i Linköping vilket är anledningen till att deras arkiv hamnat hos oss. Under sommaren leverarades hela 42 flyttkartonger som har ordnats och förtecknats av Paola Svensson på Linköpings föreningsarkiv. Det färdiga arkivet omfattar 34, 52 hyllmeter och en betydande del utgörs av handlingar från nedlagda föreningar, närmare 9 000 st.

Sverok bildades 1988 och var en förkortning av Sveriges roll- och konfliktspelförbund vars verksamhet tog form under de kommande åren. Syftet var att främja intresset för sällskapsspel och en positiv bieffekt var möjligheten att få bidrag från Statens ungdomsråd, pengar som fördelas till anslutna rollspelsföreningar. Antalet föreningar växte snabbt vilket delvis berodde på en mediastorm som rasade från 1993 till 1994 då media bytte inriktning från misstänksamhet till intresse för vad förbundet verkligen gjorde.

Förbundet blev större än de politiska ungdomsförbunden och digitalt spelande växte sig allt starkare och med internets intåg kom också möjligheten att spela mot andra människor. Medlemsantalet låg runt 20 000 under flera år fram till början av 2000-talet då en medlemsförening fick bidrag för att starta en spelserver. Bara den föreningen ökade från noll till 21 000 medlemmar på ett år och därmed fördubblades medlemsantalet i förbundet på kort tid. Idag utgör digitalt spelande cirka 2/3 av verksamheten inom förbundet och skällsordet nörd som tidigare används som en nedsättande beteckning på många av medlemmarna har med åren fått en positiv innebörd.

Efterhand skulle det visa sig att få personer, inte ens förbundets egna medlemmar, visste vad ett konfliktsspel är, därför har namnet på senare år bytts till Sverok – Spelhobbyförbundet.

Christer Johansson. Foto: Emma Johansson

Christer Pettersson, är en av eldsjälarna och har varit med i Sverok sen starten. Han ser ljust på framtiden och under 2016 bildades ett e-sportförbund som ansökt om medlemskap i Riksidrottsförbundet. Knäckfrågan är att motivera att det är en idrott. Kampen är heller inte över för många medlemsföreningar som fortfarande kämpar för att bemöta motstånd från exempelvis kommuner att registrera sina föreningar.

Vill du veta mer om Sverok? Kontakta Christer Pettersson på 010-551 93 15 eller christer.pettersson@sverok.se

Vill du forska i arkivet? Börja med att titta i förteckningen (länk). Kontakta sen Paola Svensson på Linköpings föreningsarkiv och bestäm tid. 013-26 30 20 eller linkopings.foreningsarkiv@linkoping.se

Föreläsning på Landsarkivet i Vadstena den 22 februari kl. 15:00

Under det stora  nordiska kriget skeppades tusentals krigsfångar över Östersjön. Oftast skedde detta på privata skepp som staten hyrde in. Ett Norrköpingsskepp på sådant uppdrag kom aldrig fram utan strandade på Bornholm 1706. Håkan Henriksson, arkivarie vid Arkivcentrum Örebro län, berättar med arkivens hjälp om en ödesdiger förlisning.

Läs mer här (länk).