Nu har Brukskultur Åtvidaberg påbörjat ett stort arbete med att föra in sina arkivförteckningar i Visual Arkiv som vi installerat hos dem idag. Brukskultur förvarar ett stort antal arkiv där tre av de största är efter Åtvidabergs kopparverk, Facit och Åtvidabergs FF. Men de sköter också vårt näringslivsarkiv. Genom Visual Arkiv-systemet kommer deras förteckningar att bli digitala och på sikt publiceras på internet.
-Det är ett led i att göra vårt material mer tillgängligt och locka nya forskare till oss, säger arkivarie Roy Andersson vid Brukskultur Åtvidaberg.
Brukskultur har sina lokaler i Bildningscentrum Facetten, inrymt i Facits gamla lokaler i Åtvidaberg (bilden).
Registreringen av historiska brandförsäkringar från Motala har nu åter kommit igång. Dåvarande Folkrörelsearkivet i Motala påbörjade registreringen för fem år sedan men den lades ned då arkivet försattes i konkurs. Nu är arkivet igång igen under namnet Föreningsarkivet i Motala som en del av Motala kommunarkiv.
Brandförsäkringarna tillhör Östgöta brandstodsbolags historiska arkiv och materialet från Motala är omfattande. Genom registrering blir det möjligt att söka topografiskt, alltså på fastighetsnamn.
Listan med registrerade försäkringsbrev hittar du här. Vill du ta del av originalhandlingarna kontaktar du Brukskultur Åtvidaberg som sköter om vår depå för näringslivsarkiv.
På bilden syns Malin Ekenberg som förestår Motala kommunarkiv.
Vid vårens sista föreläsning som ordnas av Landsarkivet i Vadstena kommer författaren Bo Lindwall att berätta om vilka avtryck resandefolk satt i våra arkiv och vilka källor som kan användas för fortsatt forskning. Föreläsningen hålls onsdagen den 29 april kl. 15:00 till 16:00 på Landsarkivet i Vadstena, adress Vadstena slott. Fritt inträde.
Länk till program på Facebook (OBS. kräver ett registrerat Facebookkonto för att visas)
Söndagen den 26 april kl. 14:00 är det vernissage för utställningen Ett ögonblick för evigt på Östergötlands museum. Det är en fotoutställning med Anne De Geer, Michelle Sanfridsson Wall, Ewa Stackelberg, Anna-Sara Stävmark och Maria Tesch. Samtliga har varit eller är verksamma i Linköping.
Bildskatten efter Maria Tesch förvaras av Östergötlands museum som lagt ner ett stort arbete med att digitalisera det väldiga materialet. Läs mer om henne här och här.
På eftermiddagen måndagen den 21 april 1980 kolliderade två godståg med varandra vid Boxholms station. Ingen människa skadades tack vare att lokföraren hade sprungit bakåt i tåget och därmed räddat sitt liv. Men olyckan orsakade stora materiella skador och stoppade tågtrafiken på stambanan. Boxholms bruk fick svårt med leveranserna och det dröjde ett dygn innan ett spår kunde öppnas igen.
Runt 20 vagnar och ett lok spårade ur då det norrgående godståget krockade med ett södergående godståg. Loket på det norrgående tåget klöv det andra tåget i mitten. Den vållande lokföraren i det norrgående tåget dömdes senare till villkorlig dom och dagsböter.
Dramatiska bilder spreds efter olyckan, som dessa vilka publicerades i Folkbladet 1980-04-22. (Ur Folkbladets bildsamling, Norrköpings föreningsarkiv.)
I dagarna släpptes den nya boken om fotografen Johan Emanuel Thorin som framför allt var verksam i Åtvidabergstrakten. Boken är skriven av Eva Dahlman och Gunvor Vretblad och utgiven på Nordiska museets förlag. Författarna menar att Thorins gärning är unik. Den breda repertoaren, de omfattande dokumentationerna och de enskilda bildernas lyskraft och nyansrikedom väcker beundran. Hans fotografier är också sällsynt väl bevarade.
Läs mer om boken här.
Den 15 april arrangeras workshopen Historiska flygbilder – en tidsmaskin som hjälper oss se bakåt i tiden! på Länsstyrelsen i Linköping.
Syftet är att presentera/förankra pågående digitaliseringsprojekt, sprida kunskap om historiska bilder som underlag vid förändringsanalyser och få in synpunkter på kompletterande åtgärder för att öka intresset/tillgängligheten.
Workshopen vänder sig mot användare inom kommuner, länsstyrelser, myndigheter på nationell nivå och konsultföretag som arbetar med förändringsanalyser i någon form där bilder från olika tidsepoker är intressanta.
Bengt-Ola Morgny är verksam i Regna hembygdsarkiv men han är också en hängiven släktforskare. Det var när han sökte spåren efter sin farfars morfar i arkiven som han upptäckte att hans anfader varit en av parterna i Brännvinskriget i Eksjö.
Läs eller lyssna på den historian här.
Under hösten/vintern kommer filmen Ghost Rockets att visas av Svt. Ett filmteam har följt UFO-forskaren Clas Svahn och hans kollegor inom Riksorganisationen UFO-Sverige. Filmtiteln Ghost Rockets anspelar på observationer av ”spökraketer” som tog sin början 1946. I filmen figurerar också vår medlem AFU-arkivet.
Mer information om filmen hittar du här och mer information om AFU-arkivet (Archives for the unexplained) finner du här.
För många år sedan kom jag över en samling vykort. Bland dem finns flera påskkort och bland alla motiv på påskkärringar och kycklingar finns den tecknade bilden på ett äldre par med äggkostym. Motivet med sina hårda kontraster skiljer sig från övriga ljust gula och gröna motiv. Men vad kan vi utläsa av kortet?
Det udda motivet måste ha betraktats som skämtsamt redan då det trycktes. Vykortet har aldrig blivit skickat och saknar därför mottagaradress och poststämpel med datum. Men med hjälp av andra detaljer går det något så när att tidsbestämma kortet.
I nedre högra hörnet syns signaturen T.N som enligt webbplatsen gamlavykort.nu står för Tage Nilson (1865-1908). Hans motiv kan givetvis ha utgivits efter hans död, men det ger en fingervisning i tiden. Nilson omskrivs som karikatyrtecknare vilket bekräftar idén om motivets skämtsamma innebörd. Kanske är de två personerna nidbilder av dåtidens kändisar? Vidare framgår i en nekrolog ur Svenska dagbladet att Nilson var ”känd som en talangfull tecknare och snabbmålare” och ”som en af de första illustratörerna af postkort i vårt land”.
Ännu längre ner i marginalen står det tryckt Axel Eliassons Konstförlag Sthlm. Om uppgifterna på Wikipedia stämmer så började den firman att sälja vykort 1891 och blev Sveriges ledande producent av vykort under 1900-talets första hälft.
På vykortets baksida finns det förtryckt text under rubriken Brefkort. Fram till stavningsreformen 1906 stavades V-ljudet med F i slutet. Frågan är bara hur lång tid det tog innan stavningen i praktiken ändrades. Troligen är vykortet lite äldre. Under baksidans rubrik står det Denna sida användes endast för adresseringen och fram till 1905 var det endast tillåtet att skriva meddelanden på vykortens motivsida.
Genom ovanstående kan vi misstänka att bilden är tryckt efter 1891 då Axel Eliassons Konstförlag började ge ut vykort men före 1905 då det ännu inte var tillåtet att skriva meddelanden på vykortens baksidor.
Kanske skulle det ha sänts iväg till påsken 1904, det året som det skickades hela 48,7 miljoner vykort i Sverige?
Oavsett vad – glad påsk önskar Östergötlands Arkivförbund genom Albin Lindqvist.