Meny
I Sverige är vi bortskämda med att ha en rik tillgång till historiskt källmaterial. I arkiven finns primärmaterialet, alltså ursprungliga handlingar. I takt med att informationsflödet ständigt ökar är det viktigt att ställa sig kritisk till källorna.
Redan i början av 1990-talet började vi bygga upp register över arkiv och föreningar. Under fem år hade vi en särskilt anställd som bara arbetade med register. Uppbyggnaden av databaser över enskilda arkiv i länet har gjorts sedan 1999. Nu finns följande databaser på hemsidan: Föreningar förr och nu, Företagsarkiv i länet, Gåramålningar, Bilddatabas, Brandförsäkringar och Kooperativa föreningar. Databaserna är ett hjälpmedel för forskare och allmänhet. Fram till 2014 hade vi ytterligare en databas Enskilda arkiv i Östergötland som omfattade alla enskilda arkiv som inrapporterats till oss från något bibliotek, museum eller arkiv i Östergötland. De uppgifterna finns numera på internet i Nationell Arkivdatabas, NAD. I NAD finns också många kompletta arkivförteckningar från våra medlemsarkiv. Dessutom driver vid databasen Topotek Östergötland som i första hand samlar historiskt bildmaterial.
Inom historieforskningen brukar vi skilja på olika slags källor som används för att berätta sanningen om ett skeende, en människa, ett hus m.m. Vi brukar tala om primärkällor och sekundärkällor. Primärkällorna återfinns oftast i arkiv, d.v.s. skriftlig information i handlingar som i tid och rum ligger nära det vi vill skildra (kyrkoböcker, dagböcker, köpebrev, domstolsprotokoll m.m.) Sekundärkällor återfinns på bibliotek, museer och på Internet, d.v.s. i böcker, föremål, databaser, m.m.
På senare år har olika tjänster utvecklats för att tillhandahålla inskannade primärkällor på internet, bl.a. Riksarkivets digitala forskarsal som är kostnadsfri, eller kommersiella Arkiv Digital som kräver abonnemang. Om du på ett så sant sätt som möjligt skildra dåtiden, skall du då vända sig till ett museum eller bibliotek? Eller surfa på nätet? Ja, man kan där få en första version av det som hände, men inte sanningen. Vill man verkligen veta hur det var, då måste man gå tillbaka till primärkällorna – i arkiven.
Vi matas dagligen med information om vad som händer eller har hänt i samhället via olika media. Men hur mycket är sant och hur mycket av det som serveras oss bygger på primärkällor? Ytterst lite! Är du en sanningssökare, måste du inta en skeptisk hållning till det dagsaktuella nyhetsflödet. Ja, men förr eller senare kommer väl allt fram i doktorsavhandlingar och uppsatser vid universiteten? Jo, du kommer lite närmare en slags sanning, men inte hela, för även en vetenskaplig avhandling måste göra ett urval av källor, tidsbegränsa sig samt inte minst utgå från en problemställning och även ofta följa de vetenskapliga teorier, som är på modet inom den aktuella disciplinen.
Får vi då aldrig veta hur det verkligen var i dåtiden? Om du anstränger dig kan du nå ganska nära en slags sanning om du först går till arkiven, där primärkällorna finns och sedan kompletterar med sekundärmaterial på bibliotek, museer, webben mm. Men glöm inte bort att det primära återfinner ni i arkiven.
Det finns många handböcker i hur man släktforskar, hembygdsforskar och lokalforskar. Mycket handledning och tips att få på internet, exempelvis hos Riksarkivet.
Östergötlands Arkivförbund tror dock att det är värdefullt med en kortare lathund till alla dessa handböcker, varför vi har tagit fram en snabbguide.
Förskolans och grundskolans arkivmaterial finns i stads- och kommunarkiven. (administrativa handlingar före 1932/1952 i kyrkoarkiven i Landsarkivet i Vadstena).
Gymnasiernas arkiv finns före 1 juli 1966 (vad gäller studentexamen t.o.m. vt 1968) i Landsarkivet i Vadstena och därefter hos kommunarkiven. Här kan man återfinna klasslistor och betyg.
Stads- och kommunarkiven når man via kommunernas hemsidor eller genom att ringa kommuns växel. Landsarkivet.
Små- och folkskoleseminariernas arkiv finns i Landsarkivets i Vadstena.
Information om Linköpings universitet och dess verksamhet från 1970-talet fram till idag får man genom Universitetsarkivet, tel 013-282832, 281005. www.liu.se.
Folkhögskolornas arkiv finns i en del fall hos Östergötlands Arkivförbunds medlemsarkiv, i andra fall förvarar dessa sina arkiv själva. Fråga Östergötlands Arkivförbund!
Den viktigaste källan till personhistorisk forskning är:
Dessa finns tillgängliga i olika medier på
Hjälp kan också fås hos:
Personhistoriska uppgifter kan man också få i mantalslängderna, vilka ingår i häradsskrivarnas arkiv och städernas magistraters och rådhusrätters arkiv i Landsarkivet i Vadstena.
Värdefulla uppgifter om personens ekonomiska status och ägodelar samt arvingar kan man också få i bouppteckningarna, den sista handlingen i en människas liv. Dessa ingår i härads- och rådhusrätternas arkiv i Landsarkivet i Vadstena.
Jordeböckerna, i vilka gårdarnas skatter registrerades, finns bevarade från 1500-talet och framåt. Dessa ingår i Länstyrelsens och Kronofogdarnas arkiv i Landsarkivet i Vadstena. Här kan man få gårdsägarens eller brukarens namn.
Vill man forska om präster, finns herdaminnen (av varierande ålder och kvalitet) med prästbiografier i alla stift i landet. De finns på biblioteken
Många personer har efterlämnat personarkiv. Dessa förvaras på många olika arkivinstitutioner, men kan lätt återfinnas i ÖLFA:s databas över enskilda arkiv. Här kan man få uppgifter om 1.500 personarkiv.(www.olfa.nu, tel 011-122890).
Enskilda arkiv i Riksarkivet redovisas i del 8 av Riksarkivets beståndsöversikt.
Vill man forska om soldater och båtsmän, finns centrala soldatregistret på Internet, soldat.dis.se, för Östergötland upprättat på Garnisionsmuseet i Linköping. Mer info kan man få på tel 013-161865
Vill man forska om emigranter, kan man vända sig till Kisa emigrantmuseum, tel 0494-12505 och få upplysningar om databaser över emigrantbrev mm. Även Utvandrarnas hus i Växjö kan vara en guldgruva för östgötska släktforskare. tel 0470-201 20.
Axel Wilhelm Fyrberg, kronobåtsman i Tåby.
Dessutom finns NAD-skivan, 1998 med uppgifter från 165000 arkiv i hela landet. Finns ofta på bibliotek. Finns också på ÖLFA.
Företagsarkiv återfinner man på Östergötlands Arkivförbunds hemsida i databasen över Företagsarkiv. Där får man uppgift om företagets arkiv och var det förvaras.
Man kan också kontakta det företag man är intresserad av och fråga efter arkivet. Stora arkiv har t ex Holmen Paper och Cloetta Fazer. En del stora företagsarkiv förvaras på Landsarkivet i Vadstena. I handelsregistret på Länstyrelsen i Linköping, kan man få uppgifter och östgötska företag från 1888-1994. Efter denna tidpunkt får man vända sig till Patentverket.
I handelsregistret kan man, speciellt i de äldre akterna, finna personhistoriska uppgifter om företagsledarna. Länstyrelsen, tel 013-196000. www.e.lst.se.
På Arbetets museum i Norrköping kan man få information om alla arbetslivsmuseer, som finns i länet. Tel 011-189800. Fråga efter Torsten Nilsson.
Gårds- och byarkiv kan man få uppgifter om på
Är man intresserad av byggnader, kan man söka i
För Östergötland får man 376 träffar. Ofta kan det vara svårt att fastställa byggnads eller ombyggnadsår för en äldre byggnad. Då kan man kolla mantalslängderna mellan 1743-1810. Under denna period erlade man den s k fönsterskatten. Förändras fönsterskatten för en gård ett år, kan man fastställa nybyggnad eller ombyggnad. Mantalslängderna finns i Landsarkivet i Vadstena.
I häradsrätternas arkiv återfinner man ganska mycket information om gårdar och gods. Det var vanligt med tvistemål, vilka finns i domböckerna. Även lagfarter och ägarbyten återfinns i häradsrätternas arkiv. Häradsrätternas arkiv finns i Landsarkivet i Vadstena. Renskrivna domböcker finns hos Göta Hovrätts arkiv i Jönköping. Ortnamnsbelägg från medeltiden och framåt finns i ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen. Information om torpen och dess bebyggare återfinner man lättast i kyrkoarkivens husförhörslängder.
Även kartor kan vara till stor hjälp. Det kan också löna sig att kontakta den lokala hembygdsföreningen, ty många föreningar har gjort omfattande torpinventeringar. (www.kulturarvostergotland.se)
Balderums Södergård i Vånga socken.
Vill man veta vilka föreningar som funnits och finns i Östergötland, gå till Östergötlands Arkivförbunds hemsida. Där finns det en databas över föreningar. I den får man veta om föreningen inventerats eller arkiverats och vilken tidpunkt den bildades. Där finnes också en stor databas över alla arkiverade föreningsarkiv i Östergötland (enskilda arkiv). Här får man tidsbesked om föreningens protokoll och övriga handlingar, antal volymer och var handlingarna förvaras.
Östergötlands Arkivförbund har 40 medlemsarkiv, varav 22 av dessa innehåller föreningsarkiv. De är spridda över hela länet. Se Östergötlands Arkivförbunds hemsida för adresser och tel. Fråga gärna Östergötlands Arkivförbund om råd. (011-122890) Detta material sträcker sig från 1880-talet fram till idag.
Personalträff på Östergötlands Arkivförbund, 2008.
Mötesplats för alla som arbetar eller är intresserade av länets kulturhistoria, bl a många nyttiga databaser.
Webbportal och verktyg för dig som pedagog på skola eller kulturarvsinstitution. Inriktningen är forskning och arbete med källor för elever i grundskola och gymnasium.
Innehåller bl a beståndsregistret NAD för hela landet
Vill man följa med i den historiska forskningen är denna hemsida den rätta platsen
Här finnas bl a adresser till alla arkiv, bibliotek och muséer i landet.
Topoteket kommer snart!...
I Sverige är vi bortskämda med att ha en rik tillgång till historiskt källmaterial. Här kan du göra en snabb och enkel sökning i alla våra databaser. Visst material är...
För att hitta i arkiven krävs förteckningar. Vi lät konstruera ett arkivförteckningsprogram som vi erhöll kostnadsfritt för medlemsarkiven. Men med ökade krav på sökmöjligheter och enklare administration började vi från...
Besöksadress:
Hallarnas Företagsateljéer
Tunnbindaregatan 37
våning 2, Norrköping
011-12 28 90
© Östergötlands Arkivförbund. Alla rättigheter reserverade.
Utvecklad av Hamrén